Ni får säga vad ni vill — för mig var höjdpunkten i lucka 19 när vi kom in på gamla Karlskogabor och Rosman skrev:
”Bengt-Åke Gustafsson körde packmoped åt kommunen. Det var väldigt svårt att tänka sig att det skulle bli nåt av honom. Något i stil med en av landets bästa hockeyspelare genom tiderna och halvlegendarisk förbundskapten för Tre Kronor? Knappast.”
Och Jesper fortsatte:
”Min bror spelade i Häcken, när B-Å varvade ned i Bofors. Att tackla B-Å var som att åka in i en betongvägg. B-Å å sin sida tyckte att tackla Krutov var som att åka in i en betongvägg.”
Att detta fick Skogsgurra att erkänna att han i åratal har förföljt f.d. landslagscoachen i hockey var också fint, förstås. När sedan embryo fick ett versalt utbrott var lyckan fullständig: ”GRODAN KÖRMIT ÄR ALLAFALL MIN IDOL VAD NI ÄN SÄLJER”
Jag tror mig se (och rätta mig gärna) att Rosman löste gåtan först: ”Jo nu kom jag på det. Klassiskt underdogdrama.”
Pysseliten fokuserade däremot på Plint Eastwood, medan hennes make PK (vilket står för Pysselitens Karlslok) började rimma:
Midvinterbåset är varmt och mysigt,
båsbossen tindra och glimma.
På läktaren det kallt och frysigt,
långt in till midnattstimma.
Man gissar förgäves hela dan,
imorgon ska dom få se på fan.
Då ska jag alla dom andra visa,
gissa rätt HB och vinna en tischa.
Anders GM återvände från en Julkalendersemester och tog bladet från munnen: ”… måste dock nu göra mitt inlägg i pigdebatten om än det förefaller allt för uppenbart för att vara HB”.
Och så dök både Rut och Emilpigan Lina upp bland Erlend Sloom, husdjur och en farlig massa katter samt sotiga näsor, bl.a.:
Louise: ”Här passar ju PK:s svartnoshaj från igår bättre.”
Lisa FW: ”Nu ska jag gå och tvätta näsan.”
Hemlisbloggaren var idag Anna-Lisa Frykman (1889–1960), som skrev ”Kungens lilla piga”, först tryckt i ”Nu ska vi sjunga” 1943.
Faktum är att vi hade den här på Svenshögskolan i Lund 1971.
Helena skrev ”Jag förknippar det här väldigt mycket med ett bokverk, som finns i många band och flera olika upplagor”, vilket var precis där jag hittade pigan – i ”Min skattkammare” i tio band (upplagan från 1947). Dessa böcker är så olämpliga i dagens korrekta och av olämpliga ord rentvättade samhälle att de nästan får gömmas undan i lådan med gamla Kärlek 1-14.
Om Anna-Lisa finns inget att läsa. Inget Jag har letat i gamla böcker här hemma (när internet tog slut) och jag har vänt på varenda vis-sten och nästan hittat kyrkböckerna till när hennes förmodade pappa föddes. Jo, ja just det – hon skrev under pseudonymen Eoulus, men det heter ett vindkraftföretag som har snott åt sig alla träffar på Google. (Själv skrev jag under 1980-talet kåserier under pseudonymen Thalia, vilket inte heller går att googla fram.)
Sångtexten går att finna här, och läser ni den så förstår ni alla ledtrådar i kommentatorsbåset, inklusive Hyttfogdens ”Edelknopf”, vilket ju måste vara det ord som gör att lotten.se enligt Christers dator klassificeras som stötande.
Ester Blenda Nordström
I min jakt på Anna-Lisa, hittade jag ett rekorderligt fruntimmer som 1914 wallraffade som piga i Sörmland när hon hade semester från sitt journalistjobb i Stockholm: Ester Blenda Nordström (1891-1948). Ett år tidigare trotsade hon hattnålsförbudet genom att åka spårvagn med en jättelång hattnål för att se vad som skulle hända.
Efter att hon hade gett ut pigskildringarna ”En piga bland pigor” som innehöll beskrivningar av ett jädra slit och trånga sängar (låter som ett basketläger), gav bonden Anton Holtz igen i boken ”Ett pennskaft som piga”. Det hjulp inte — familjen kände att de var totalt utskämda och sålde gården och flyttade. Ester Blenda gifte sig med René Malaise (som uppfann malaisefällan!), blev kompis Anders Zorn, Albert Engström och Evert Taube och fortsatte att skriva tills hon 1936 drabbades av en stor hjärnblödning och tolv år senare dog.
Men det var ju faktiskt inte alls hon som skrev ”Kungens lilla piga” … om vi nu ska vara petiga.
Inte heller var det Ulla Trenter.
Alla länkar till mupparna (Alice Cooper!) uppskattades här hemma. Särskilt av min djefla man (Johnny Cash!). Men Tioåringen ba:
– Vad är det där för dockor?
Jag har verkligen inte skött barnens tv-uppfostran som jag borde. Däremot har de fått bläddra fritt i ”Min skattkammare”. Förskräckligheters elände. Hur ska det gå för dem?
Nämen nu drar vi en vinnare! Vi tar … åh heeeeej … Inawi! Och en till … Liten Bokmal! Och bara för att Ökenråttan äger några hattnålar och säkert kan berätta mer om hattnålsförbudet, får hon en heders-t-shirt! Yes!
Lucka 20 kommer strax före sex!
Uppdatering
Agneta påminde mig när hon länkade i kommentarerna. Jag glömde att lägga ut musiken – förmodligen förträngde jag det för att jag inte gillade bilden på den lilla pigan. Se: